- I direkt grannskap till Romanée Conti växer en av de vackraste Pinot Noirs
- Redan idag imponerande, men förbättras ännu
Poisots Romanee-Saint-Vivant ligger direkt mellan Romanee Conti och La Tache och är en av Bourgognes bäst bevarade hemligheter.
Vinodlingen
En halv hektar med nästan 50 år gamla stockar ligger i parcellen le Clous de quatre Journaux direkt vid foten av Romanee Conti. Innan beteckningen Romanee blev etablerad, som sedan delades igen efter ägarna Conti och klostret Saint Vivant, fanns Clous de quatre Journaux på cirka 1,2 ha och kärnan i Romanee Conti, Clous de Cinq Journaux, som var cirka 1,5 ha stor. Dessa två parceller ansågs vara de mest berömda burgunderna och när Louis Latour 1898 köpte Romanee Saint Vivant från den nästan ensamägande familjen Marey Monge, valde han Clous des quatre journaux.
Årgången
2014 är ett mycket bra år med vacker, mogen, fin, komplex frukt, utan mörka övermogna, suddiga aromer. Det har inte tanninstrukturen och tätheten från 2015 och 2005 för att räknas som ett av århundradets toppår, men kommer att ge mycket glädje. Det är inte helt olikt 2002, men har mer fyllighet. Av denna raritet finns det bara cirka 2000 flaskor.
Provning
Frukten är så silkeslen, aromatiken så nyanserad och subtil, svarta och röda frukter - skogssmultron, björnbär, hallon, körsbär - med en antydan av exotiska kryddor, att vinet svävar viktlöst över gommen. Syra och tanniner är så perfekt integrerade att de står tillbaka bakom frukten och bara ger en levande inre spänning. Vinet har en enorm koncentration av aromer som strålar ut från mitten och täcker hela gommen. I 30 år dras jag till Bourgogne, från källare till källare, driven av idealet om den perfekta burgundern, och när man då hittar den som här, blir man mållös av lycka.
Utveckling och potential
Vinet, som ung fullständigt begeistrade, ger fortfarande ifrån sig något av sin klass, men stänger sig mer och mer, så det vore egentligen synd att dricka det nu. Fram till 2028 bör det vila i en relativt varm källare, i en sval källare säkert till början av 30-talet. Fram till 2046-2050 bör det vid lämplig lagring vara väl drickbart, där de tryffliga, jordiga tonerna långsamt blir starkare, frukten behåller visserligen en fin sötma, men för älskaren av intensivt fruktiga viner är det kanske redan något för moget.
